Nollning eller ”fyllning”?
Kategori: Tankar
En ny termin, en ny nollning. Min sambo, som också studerar och börjar nu andra året, har tillsammans med andra äldrekursare startat nollningen på deras program. Nollningen är trevlig, man träffar nytt folk och har lite extra kul de första veckorna på universitetet. Dock finns det en sak som jag inte är så förtjust i. Fyllan.
Jag förstår inte varför det måste vara så att nollningen innebär att man festar och super. Nu anordnas det andra saker också under nollningen (som lekar och tävlingar) men tyvärr är det väldigt mycket fokus kring att dricka och skräna och festa. Jag har inget emot fester. Jag gillar att ta en öl i glatt sällskap. Att skräna lite och dansa. Dock kan det bli för mycket. Och det har inget med att jag skulle vara en sådan som dricker för mycket, jag dricker inte alls stora mängder och är aldrig bakfull. Jag tycker att det i längden blir tråkigt. Kanske är det därför folk super skallen av sig, för att de vill undvika insikten att de egentligen inte har kul.
Att nollningarna har mycket fokus kring fest och alkohol är tråkigt och fantasilöst. Jag anser att nollningarna ska vara för alla, och när det då blir mycket fylla så blir nykteristerna utanför. Vissa nykterister har kanske inga problem med övrigas drickande, men många tycker att det är trist eller jobbigt. Jag har hört talas om en person som började universitetet men åkte därifrån på grund av all fylla. Det blev för jobbigt för henne. Nykteristerna kan förstås avstå från nollningarna, men då finns risken att man kan känna sig lite utanför. Det är nog inte heller så kul.
Nu har jag för mig att det ordnas alkoholfria alternativ till nollning, där man kan slippa fyllan, men man vill väl umgås med sina egna kursare? Jag tycker att det ska få finnas tillfällen till fest, men allt måste väl inte fokuseras på att man ska dricka och bli ranglande full? Jag tror inte att supande behövs för att ha kul.
