...in another castle

Jag flyttar ut från mitt slott.

Kategori: Allmänt, Blandade äventyr, Konst och kludd, Litteratur

Saker förändras och utvecklas genom hela livet. Likt att ett långt och underbart kärleksförhållande kan ta slut och det är dags att gå vidare, så kan det även ske med andra ting. Som med den här bloggen.
 
Jag har känt ett tag att jag tappat inspirationen för den här bloggen. Det finns inget intresse över att vardags- och livstilsblogga längre. Det känns spretigt och förvirrat. Ärligt talat har jag haft svårt att avsluta bloggen för jag tycker om namnet så mycket (!). Men nu är det dags. Jag tycker att bloggen är för yvig, jag har så många intressen, och nu jag vill smalna av och fokusera. Därför har jag startat en ny blogg, som bara handlar om bildkonst och skönlitteratur. Det kommer att vara en mer sparsmakad blogg, inga långa texter. Oftast blir det bara information om verken jag lägger upp, om de är mina eller någon annans, vilken teknik som användes och när de gjordes. Inget vardagssnack, ingen heminredning, inget pyssel och så. Bara konst, och lite skönlitteratur, texter och dikter som jag tycker om eller gjort. 
 
Det är dags att gå vidare nu. Namnet "...in another castle" lämnar jag, jag ville ha en blogg som jag kan presentera som en del av min konstpersonlighet och jag ville inte ha en tv-spelsreferens som bloggtitel.
 
>>>  Min nya blogg heter geckocat.wordpress.com  <<<
 
 
 
 
 
 

ERROR

Kategori: Allmänt

Min dator har gått sönder! Sedan i fredags har jag varken rört en dator eller använt internet förrän nu. Därför kan jag inte vara så aktiv här. Vi får se när jag kommer igång igen. Nu sitter jag hemma hos en annan och skriver på en lånad dator.
 
 
 

Första och sista gången

Kategori: Blandade äventyr, Film/serier

Ikväll ska jag på bio! Jag ser framemot det lite extra! Jag och killen ska se Det blåser upp en vind, regisserad av Hayao Miyazaki. Det blir första och sista gången jag ser en film regisserad av Miyazaki på bio, för han har sagt att det blir hans sista film som regissör. Jag älskar hans filmer, men har inte sett någon på bio. Förrän ikväll!
 
 
Lånat bild från den här källan, jag har inte läst texten.
 
 
 

Den smutsiga sanningen

Kategori: Allmänt, Tankar

Jag hör tyvärr inte till de som är mest insatta i vad kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 har inneburit. Jag har aldrig hört till någon av arbetsprocesserna bakom så jag kan inte bidra med egna erfarenheter kring just det. Men jag hör många röster. Många missnöjda röster, och jag lutar ofta till att lyssna på de aktiva inom kulturföreningarna och gräsrotskulturen. För som jag och många andra har förstått det skulle de någonstans i soppan vara en vital del av kulturhuvudstadsåret, och om det är någon som vet om kulturföreningarna och grösrotskulturen verkligen är missnöjda och känner sig utnyttjade eller bortsållade så är det dem själva.
 
Intressant kulturdebattartikel av Emma Swanström, musiker, arrangör och verksam inom kulturföreningen Verket.
 
http://www.vk.se/1169914/den-smutsiga-sanningen-om-umea-2014
 
 

L.A. Noire

Kategori: Recensioner, Spel

Ett av de spel som följde med min begagnade Playstation 3 var L.A. Noire – Complete Edition. Jag har velat spela det lääänge men har alltid varit för snål för att unna mig det. Spelet kom 2011, utvecklat av Team Bondi och publicerat av Rockstar Games.

 

L.A. Noire utspelar sig i 1940-talets Los Angeles. Det är efter andra världskrigets slut och spelaren tar rollen som krigsveteranen och patrullerande polisen Cole Phelps, en ambitiös och rättfärdighetens man som inte tvekar för att gå till botten med ett fall. Med ett växande gott rykte klättrar Phelps i LAPD:s rang och blir en mycket framgångsrik polis i staden LA, där skandalerna inte ligger längre bort än bakom hörnet.

L.A. Noire’s gameplay går ut på att som polisutredaren Cole Phelps ta sig an de brott som sker i Los Angeles gränder och gator. Aktiviteterna varvar mellan att utreda de fall som Phelps och hans kollega får, intervjua vittnen och misstänkta, leta efter ledtrådar, jaga efter skummisar i både bil och till fots och ibland ge sig in i en eldstrid. Spelaren får leda och följa Phelps karriär som kantas av både ärliga och korrupta kollegor. I takt med att storyn utvecklas inser Phelps mer och mer att alla inte delar hans tro på att upprätthålla moral och heder och att saker och ting i den kriminella världen är mer hoptrasslade än vad han först trott.

 

 

L.A. Noire har en härlig dynamik och spänning som gör att det ibland är lite svårt att sluta spela. De har använt skådespelarna väldigt bra och karaktärernas grafik är smidig och snygg. De har gjort som det ibland görs i TV-spel och använt skådespelarnas riktiga utseenden, så det händer mer än en gång att man faktiskt känner igen en skådis. Phelps och hans partners har en skön energi sinsemellan som gör att man faktiskt lever sig in i deras samarbete med varandra. Fallen blir betygssatta efter hur bra man är på att finna alla ledtrådar och intervjua vittnen och misstänkta, och en bra sak i spelet är att det finns möjlighet att spela om ett fall om man vill sätta dit ett femstjärnigt betyg istället för ett enstjärnigt.

 

 

Något som drog ner min spelupplevelse var dock att spelet kändes lite tradigt. Ibland kändes det som att man mest gjorde exakt samma sak hela tiden, leta, intervjua, springa, skjuta, leta, intervjua, springa, skjuta och så vidare. Vissa scener blev väldigt förutsägbara på det sättet. Jag tycker också att man fick pussla och klura för lite själv, de kunde ha gjort spelaren mer aktiv när det gällde att komma fram till lösningar. Jag var tacksam att man inte var tvungen att köra bil överallt på egen hand och att man kunde be kollegan att köra och därmed komma direkt till nästa hållpunkt. Även om det är lite kul att köra runt i en gammal bil på LA:s gator så blir det i längden ganska tröttsamt. Om man ska kommentera Phelps som en rättfärdig polis så kan man i motsats till det lugnt säga att Phelps även är LA:s farligaste bilförare efter att jag har spelat spelet.

 

 

L.A. Noire är spännande och riktigt underhållande att spela. Miljön, musiken och skådespelarna gör ett väldigt trivsamt spel. Jag tycker i det stora hela mycket bra om spelet, trots ett par minus. Ett extra plus från mig dök upp i eftertexterna där de hade tydligt skrivit ner vilka som gjort och framfört musiken. Alla namn från trummis till kompositör fanns med. Det är riktigt roligt att de visar upp musikerna så tydligt och ger dem plats.

Spelet får 8/10 
 
 
Jag äger ingen av bilderna. Jag har lånat bilderna från här, här, här och här. Jag har inte läst källorna där bilderna är tagna från.
 

Spontana besök

Kategori: Blandade äventyr, Hem och sånt, Saker jag gillar

Det trevliga med att ha kontakt med en granne är att man kan stöta på varandra i tvättstugan, sedan gå och kika på deras nya tapet och egenbyggda Tetris-inspirerade hyllor, få ett skott från deras fina klängväxt och sedan bli överbjuden på en kopp te och snacka lite. Då kan man också passa på att ta med lite av det hemmagjorda godiset man gjorde dagen innan att bjuda på.
 
Det är riktigt trevligt.
 
 
 
 

Enkelt godis

Kategori: Hem och sånt, Miljö och Hälsa

Chokladdoppade torkade aprikoser, lite pillrigt men väldigt enkelt. Jag testade det en gång när jag behövde fika som både sädeslagsallergiker och veganer kunde äta av. Det är väldigt gott, svårt att hålla fingrarna borta. Det som behövs är torkade aprikoser, choklad och något fint strössel. Doppa aprikoserna till hälften och strö strössel på chokladen. Jag använder såklart ekologiska aprikoser, jag känner inte något behov av tillsatser bara för att frukterna ska ha en orange färg. 
 
 
 
 

Andra spelet klart!

Kategori: Spel

För drygt en vecka sedan fick jag hem mitt senaste spelinköp. Jag köpte ett begagnat spel från Retrospelbutiken, The Legend of Zelda - The Minish Cap, från 2004 till Gameboy Advance. Jag spelade igenom det på min Nintendo DS, den kan spela gamla kassetter. Jag har ju en liten plan som går ut på att spela igenom alla The Legend of Zelda-spelen det här året. Det är väl tveksamt om jag verkligen hinner det, men vi får se. Det här blev andra spelet i år, och om jag ska följa Zelda-spelens tidsordning blir det Ocarina of Time som nästa spel. Egentligen kommer Four Swords enligt tidsordningen efter The Minish Cap, men det är ett multiplayerspel så jag skippar det. Någon gång skulle det vara roligt att testa det, men det får bli ett sidoprojekt.
 
The Legend of Zelda - Ocarina of Time är min lilla älskling när det kommer till spel. Det var första spelupplevelsen jag hade som skulle göra mig till en nörd. Jag älskar det spelet och har redan spelat igenom det ett par gånger. Det ska bli kul att spela det igen. 
 
 
 
 
 
 

Sneak peek

Kategori: Konst och kludd, Stil

Någon som undrat hur jag skulle se ut med svårt långt hår? Tja, kanske något i stil som det här. Jag har införskaffat en peruk från Lockshop Wigs. Vad jag ska använda den till är jag inte helt säker på, förmodligen mest för kreativt arbete. Jag behöver införskaffa en perukborste och ett ställ så jag kan ta hand om peruken ordentligt, just nu är den rätt rufsig, och så funderar jag på att klippa en rak lugg på den. Men jag ville ändå visa den redan nu.
 
 
 

Hälsosamma förhållanden

Kategori: Allmänt, Tankar

Jag satt idag med min frukost och tittade på morgonnyheterna i SVT och blev snart upprörd. Ikväll på Uppdrag Granskning ska det handla om Hälsans förskola och deras neddragningar i budget som drabbar barnen. Barnen som går i en förskola som har hälsa genom kost och rörelse som policy får knappt i sig ordentlig mat. Samtidigt som förskolan som företag ska expandera, målet som sattes 2010 var att ha utökat verksamheten till 50 förskolor 2015. Det är det jag har uppfattat utan att ha sett programmet än. Jag blir så förbannad! Det är precis det här jag fruktar när skolor blir företag som eftersträvar vinst och expandering.
 
Jag vet vilket program som jag kommer att titta på ikväll.